Hemresedag!

Tänk att det nu gått tre veckor! Som de vana resenärer vi nu är tar vi inte taxi till flygplatsen utan buss, linbana, taxi, och buss till Newark flygplats i New Jersey. Sammanlagt kostar resan: buss på Roosevelt Island 10 pence, linbana, redan betalt på 5-dagarskort, taxi 7 dollar och flygbuss pensionärspris 7 dollar. Sammanlagt 14 dollar och 10 pence per person. Det blir 28 dollar sammanlagt. Taxi hela vägen skulle ha kostat 80 dollar. Så har vi rest nästan hela tiden!Newark flygplats är rena himmelriket mot Kastrup där köerna kan ringla sig hundratals meter. Vi checkade snabbt in och gick till säkerhetskontrollen där jag som vanligt fick problem och fick vandra fram och tillbaka genom kontrollen. Det är säkert mitt knä med rostfritt stål som spökar. Eftersom jag är äldre än 79 år anses jag annars som ofarlig för USA och behöver inte fylla i en massa papper som Arne gjorde.

17.40 gick planet med landning 7.07 i Köpenhamn.

Sista dagarna i New York

När vi ätit en rejäl frukost gick vi till Farmers Market och livsmedelsaffären och handlade. Arne tog hand om varorna och Anna och jag drog in till Manhattan för att shoppa. Arne hade en lat eftermiddag och gick omkring och tittade på sportfiskare och en fotbollsmatch. Vi hittade honom i sängen läsande en bok när vi kom hem.Vi åkte i alla fall in till Manhattans myller av människor och började med att besöka det kända varuhuset Bloomingdale´s. Sedan bar det iväg till China Town som var packat med turister. Även i slutet av september tycks New York vara fullt av besökande människor från alla länder.

På kvällen gjorde Anna en jättegod soppa med fisk, räkor, musslor och en massa andra ingredienser. En kompis till henne som heter Monica kom på besök och det var jättetrevligt att kunna prata svenska hela kvällen.

En mellandag

Skrivet av Elsa 22 september

I går var det en mellandag på vår resa. Vi var hemma på förmiddagen och åkte ut en runda med tunnelbanan på eftermiddagen. Vi åkte med F Line hela vägen från Roosevelt Island till Prospect Park i Brooklyn. Där gick vi och tittade på var Anna och Filip bott tidigare. Arne behövde gå pa toaletten så vi spenderade 20 dollar på att gå på en restaurang. Toaletten var inte alls så fin som på McDonalds. Arne bad kyparen om ursäkt för att vi inte åt upp maten och berättade att vi kom från Europa och inte vana vid sådan mat. Vi åt clams (musslor) som var djupt inbakade i fett skorpmjöl och räkor som vi skulle doppa i ketchup. 2-0 till McDonalds!

På kvällen gick Arne en promenad på ön och stannade till i en affär och köpte frukt. Anna gjorde varma smörgåsar och vi satt och pratade en lång stund på kvällen. Det var fest med gratis mat och vin i husets klubbrum men endast Filip gick dit. Han gick till sängs ovanligt tidigt.

En ny kompis

Jag sitter och tänker på alla de människor som gjort den här resan möjlig. Alla ni som bidrog till födelsedagspresenten. Anna-Karin som har oss här i New York i nästan två veckor. Isabel som gjort allt för att vi ska trivas. Alla andra släktingar som ställt upp till 100% för oss. Vi har hittills haft en helt underbar resa tack vare er alla.

I Grand Rapids bodde jag hos Isabels son George och hans fru Pam. Båda två visade på alla sätt hur mycket de uppskattade vårt besök. George har en segelbåt i Lake Michigan så vi pratade mycket om segling. George fiskar också mycket och han bjöd på en nyfångad lax som han själv lagade. Han hade fått den genom att segla sakta med endast focken uppe i Lake Michigan. George spelar golf så vi pratade mycket om golf och spelade på en bana i Nashville. Han visade med stolthet upp alla fina golfbanor som vi passerade längs landsvägen när vi närmade oss Grand Rapids från Nashville. Det finns 30 golfbanor inom 30 minuters bilresa från hans hem. Greenfeeavgiften är låg. Det kostar oftast inte mer än 25 dollar att spela 18 hål. George älskar sport. Klockan 9 varje kväll började en ny baseballmatch på TV. Detroit (Michigan) spelade tre kvällar i rad mot Chicago. Jag älskar nu också baseball. Eftersom jag aldrig kan hålla mig vaken framför TVn är detta drömsporten för mig. Man kan sova minst två timmar i sträck utan att någonting har hänt i matchen. Detroit träffade bollen en (1) gång under kvällen och ingen lyckades springa runt och få poäng. Vi pratade också politik och hade samma åsikter om det mesta.

Jag har alltså fått en ny kompis. Enda problemet är att vi har hela Atlanten emellan oss. Shit!

Sista dagen i New York

Idag drar vi vidare västerut så kanske vi måste göra ett litet uppehåll i skrivandet. Säkert är dock att vi kommer att höra av oss från Chicago om några dagar.

I går var vi mycket aktiva och började dagen med att besöka Farmers Market som drivs av Mennoniterna, en strikt gammaladags religiös sekt från Pennsylania. Vi köpte massor av grönsaker, frukt och bar.

På middagen drog vi iväg till Manhattan med Anna som guide och besökte först Ground Zero, eller med  andra ord platsen för World Trade Center. Därifrån gick vi till Battery Park på Manhattans sydspets och tog en rundtursbåt som tog oss runt till Ellis Island, där immigranterna sorterades förr i världen, Liberty Island med frihetsgudinnan och till Governors Island. Vi passerade under Brooklyn Bridge och återvände så småningom till Battery Park. Hela turen försiggick i solnedgång så allt var mycket vackert, med Manhattans skyskrapor i bakgrunden.

 Med två taxi, en tunnelbana och buss tog vi oss hem igen till vår fridfulla ö. Anna gjorde en härlig soppa på grönsakerna från Farmers Market och sedan mumsade vi på jordgubbar, blåbär, körsbär och plommon. När vi la oss klockan 23 var vi ordentligt slutkörda.

Nu ska vi snart ta buss-tunnelbana- till La Guardia flygplats för resan till Grand Rapids, Michigan. På vägen till flygplatsen ska vi titta pa en dansuppvisning klockan 14.00 och besöka Jackson Hights i Queens, ett område som domineras av indiska invandrare. Little India so to say.

Här bor vi

Skrivet av Elsa

Vi bor på Roosevelt Island hos Anna och Filip i ett nytt  bostadkomplex som heter Octagon. http://www.octagonnyc.com/

I den åttakantiga byggnaden är reception som på ett lyxhotell.

Roosevelt Island ar mycket smal och East River flyter pa båda sidor om Octagon. Från lägenheten har vi utsikt över Queens och från trädgården över Manhattan.

Vilodag

7 september 2006 Skrivet av Arne

I morse bestämde vi oss for att stanna på ön hela dagen och ta det lugnt. Vi är ju ändå 152 år gamla. (tillsammans).

Vi tog bussen till en park mitt på ön. Där satt vi och mumsade på blåbär och hallon. Sedan fortsatte vi söderut med buss till ändstationen. Därifrån promenerade vi längs västsidan av ön tills vi kom ungefär mitt emot FN på 44:e gatan på Manhattan.

Vi kom till ett stort hem for krigsinvalider så plötsligt var vi omringade av många svårt skadade unga man i rullstolar och liggvagnar. Alla var svårt skadade och en del saknade bägge benen.

New York Times har stora reportage om New Orleans. Det är ett år sedan Katarina ödelade staden . Det har i stort sett inte hänt nogonting pa ett år. Hälften av befolkningen är försvunnen. Kombinationen av krigsinvalider och reportagen om New Orleans ger en hemsk bild av USA. En skräckbild av politiker och överklass som bygger sin makt på religion, konstig moral och en yttre fiende som målas upp till ofantliga proportioner. Så får man de fattiga att rösta på de rikas parti!

Människorna vi möter är mycket vänliga och hjälpsamma. Mamma får alltid en sittplats hur full bussen än är. Det räcker med att se lite konfunderad ut så kommer det genast någon och frågar om vi har problem.

Vi åt som vanligt fruktsallad i trädgården på kvällen. Dock kom en trevlig man och sa att vi inte fick vara där efter mörkrets inbrott. Belysning och kameror var inte uppsatta. Hela kompexet står under färdigställande och säkerhetstänkandet är mycket högt. När allt är färdigt kan man formodligen inte vistas nagonstans utan att man registreras av en kamera.(förutom i lägenheterna förstås).

I morgon ska vi åka upp i Rockefeller Center. Rapport kommer!

En dag på FN

6 september 2006. Skrivet av Elsa.

Idag är det den stora dagen då vi ska luncha med Anna på FN. Vi tar bussen till linbanan och far över till Manhattan. Därifrån tar vi buss till 44:e gatan och går två kvarter till FN. Först åker vi upp till Annas kontor på 12:e våningen. Anna och Arne ska rösta så vi fortsätter till Svenska Generalkonsulatet på 43:e våningen i Dag-Hammarsköld-huset inte så långt från FN. Sedan går vi tillbaka till FN-huset och åker upp till matsalen. Oj vad festligt det var och vad mycket mat! Först förrätt med en massa godsaker, sedan huvudrätt med kyckling, fisk och kalvstek. Mannen som skar upp kalvsteken fjäskade för mig och sa att jag skulle ha de bästa bitarna. Efterrätt är flera sorters tårtor, hallon, jordgubbar, blåbär och allt man kan tänka sig. Dessutom ostbricka som vi dock avstod ifrån. Aldrig i mitt liv trodde jag att jag skulle äta lunch bland diplomaterna på FN i New york.

Efter en dag på FN med guidning tog vi oss hem med buss, linbana och buss. På kvällen var vi vid fyren på nordspetsen av ön. Där var det musik och dans av sex flickor. En underbar kväll med fullmåne och 25 grader varmt. Vi var hemma halv nio och satte oss i trädgården och Anna serverade fruktsallad. Vi hade utsikt över Manhattan över floden med mycket båttrafik, biltrafik på Manhattan och luften full av helikoptrar och flygplan.

Efter en dag med många upplevelser så var det dags att gå till sängs.

Onsdagen den 6 september 2006

En heldag! Skrivet av Arne

Vi blev inbjudna till FN av Anna. Besöket inleddes med lunch i den lyxiga matsalen for delegater, dit naturligtvis inga turister annars får komma. Vi åt och åt och åt av den goda maten och blev hela tiden uppassade av en svärm av servitörer. Anna presenterade mamma med orden: Detta ar min farmor, hon ska ha det bästa. Gissa om mamma blev imponerad när uppskäraren av kött började fjäska för henne mer än han gjorde med de andra höjdarna.

Från vårt bord hade vi utsikt över East River och runt omkring oss satt diplomater i tjusiga kläder.

Efter lunchen återgick Anna till sitt arbete och en annan Anna tog vid. Anna från Bjärred som är guide på FN. Hon visade oss runt så att vi fick se allt av intresse. Eftersom det bara var vi så kunde vi anpassa turen till våra behov. Anna var glad att för en gångs skulle kunna guida på svenska.

På kvällen gick vi till nordspetsen av Roosevelt Island och tittade pa en dansuppvisning med mäktig musik. Kvällen var varm och floden skummade våldsamt förbi på båda sidor. Kvällen avslutade vi med fruktsallad i den underbara trädgården.

Labor day

Idag vaknade vi runt 8 och hade hela dagen tillsammans med Anna och Filip: det är Labor Day i USA och alla är lediga. Vi tog tunnelbanan in till Manhattan och tillbringade 2-3 timmar på varuhuset Daffy’s rea.

Arne